ALOTTA RIOT IS ALIVE AND KICKING

Just nu:

2012-03-09T19:36:00.001+01:00

Mat och öl på Yukai i Crime city. Utan barn. Life is good.

Längtan: träningsvärk

2012-03-07T22:05:00.001+01:00

Åh jag håller på att bli tokig. Feber, snor, vabbande, magsjukor och allt annat som kan definieras som djävulens påfund: vik hädan nu!! Jag längre efter att få träna så mycket att det för ont i kroppen. Och i hjärtat.

Romantiska lappar!

2012-03-06T18:14:00.001+01:00

Ett lätt sätt att få någon att känna sig uppskattad: romantiska lappar! Kan varieras i en oändlighet. Jag hoppas att det här får H att le lite extra på väg till jobb i alla fall.

Tisdagsfunderingar om att öppna

2012-03-06T06:49:00.001+01:00

Klockan är 06:31 och jag har redan hunnit duscha, druckit kaffe, borstat tänderna, klä på mig och cykla till jobb för att öppna förskolan. Väl på plats har jag larmat av, tänt alla lampor, satt igång diskmaskinen, lagat kaffe, ställt i ordning alla stolar och "öppnat" personalrum såväl som avdelningar. Nu sitter jag bara
Här och rullar tummarna (nä det gör jag inte, jag planerar de kommande veckornas samlingar och funderar på vårs rutiner..) i väntan på barnen. De första barnen droppar in antingen typ nu eller runt halv åtta.

Det är något visst med en förskola utan barn.. Det känns så fel på något sätt, det är nog tystnaden och stillheten som gör det. Huset knäpper, knakar och surrar. Det känns nästan som att huset värmer upp inför dagens hysande av barn. Jag gillar att öppna - inte bara att sluta tidigt och kunna njuta av dagarna. Jag gillar att stiga upp när nästan alla andra sover, göra mina morgonrutiner i fred och sedan cykla genom ett mörkt, sovande Crime City. Att få morrna mig lite extra, värma upp och komma igång i takt med att barngruppen växer.

Firar det sista av helgen

2012-03-04T18:32:00.001+01:00

Vi promenerar i folkets park, sakta går det men det är skönt att vara ute. Jag gör mig redo för veckans arbete trots att jag nog hade behövt sova en vecka till. Vi leker på lekplatsen och när vi är på väg hem frågar jag lilla w vad vi skall göra när vi kommer hem, hur vi skall spendera de sista vakna söndagstimmarna tillsammans. Baka tårta. Och pizza blir svaret. jag är trött så trött men Tårta blir det. Och pizza.

2012-03-04T13:37:00.001+01:00

Jag spottar krokusar, vintergäck och snödroppar. Vaknar till fågelkvitter och börjar bli peppad på att städa balkongen. Ettan visar Vasaloppet ett snöigt Sälen. Tvåan visar super-g från någonstans i Norge, snö, snö, snö. Jag har rastat Vesslan i jeans och luvtröja utan att frysa. Våren har kommit till Crime City och jag mår lite bättre för varje timme som går!

Har återvänt från andra sidan

2012-03-04T11:19:00.001+01:00

Alltså den här jävla influensan, jag tror att jag blir tokig. Nu har jag tagit mig igenom det värsta och med mycket hjälp av handsprit och desinfektion så verkar det som att ingen annan i familjen har blivit smittad (peppar peppar..). Febern är i alla fall borta, huvudvärken likaså. Jag har vad som känns som träningsvärk i hela kroppen och kvar är snoret, lite halsont och en jobbig känsla i magen. Jag är inte magsjuk men inte bra i magen alls. Om det har tagit hårt? Det är bara förnamnet. Jag är matt, darrig och känner mest för att lägga mig ner och dö när jag lämnar soffan.

Tröttnade på att ligga nerbäddad igår och klädde på mig och lilla w allt för varma vinterkläder för det rådande vårvädret och cyklade till pepp upp festivalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Gogo, Tjutet och JJ höll ställningarna i spinneriet och visade roller derby för alla peppade tjejer som kommit dit, de förklarade på ett pedagogiskt sätt och var väldigt, väldigt proffsiga och efter drygt en och en halv timme så rullade ett gäng tjejer i Paceline och tränade på försiktiga plowstops. Intresset verkar vara enormt och det är alltid roligt! Träffade dessutom en del av tjejerna i Soulsisters (Så. Jävla. Grymma!) och hann prata lite med dem innan krafterna tog slut. Cyklade sen hem och däckade på soffan och insåg att jag under inga som helst omständigheter kan träna idag.

5 år och en livstid sedan

2012-03-01T18:10:00.001+01:00

Vårlängtan

2012-03-01T13:08:00.001+01:00

Jag vill inte ligga nerbäddad i febervåta lakan och gråta på grund av smärtan som sprider sig i kroppen varje gång jag hostar till. Jag vill ha picknick på en grön gräsplätt, tända årets första grill och lapa sol på lekplatsen.

Crime city rollers - nöjesförbättrarna!

2012-03-01T11:57:00.003+01:00

Foto: nöjesguiden.se

Nu är det några veckor sedan vi vann nöjesguidens pris i kategorin årets nöjesförbättrare 2011 men det känns fortfarande precis lika stort. Motiveringen löd:

Med en ödmjuk överlägsenhet har de lyckats göra en subkultur riktigt subbig. Genom sin uppenbara storhet har de rönt internationella framgångar och adderat nya dimensioner till Malmös nöjesliv. Att utse det här gänget som vinnare var inget bout för oss. Vinnaren är:

Crime City Rollers!

Det känns som ett bra pris för allt slit vi lägger ner i den här föreningen, alla arbetsgruppsmöten, långa planeringar och alla uppoffringar som de flesta av våra medlemmar faktiskt gör.. för visst är det så. Derby äter tid, ork och engagemang, något som verkar vara svårt att förstå för utomstende, det är ofta jag får kommentarer med undermeningen att "skit i att göra det då, så viktigt kan det inte vara" när jag pratar av mig om stressen och pressen att vara aktiv i föreningen. Men så fungerar det inte. Tyvärr. Jag gör ibland saker av rädsla för att det inte skall bli gjort annars. Att träna roller derby är fantastiskt roligt och givande på alla sätt och vis, det är inte där skon klämmer. Det gör jag gärna tre, fyra gånger i veckan. Men för att kunna träna så krävs det att någon håller i träningarna. Att efterfesta efter ett bout är fantastiskt men för att det skall ske krävs det att någon planerar efterfesten. Att spela bouts är något av det bästa jag vet men för att jag skall kunna spela ett bout så krävs detatt någon letar upp mottåndare, skriver kontrakt, bokar hall, lägger golv, tejpar track. Det krävs domare, NSO:s, funktionärer, säkerhetsansvariga och ett gäng andra människor. För att arbetsgången i föreningen skall fungera har vi en styrelse som jobbar röven av sig och fattar stora beslut, för att medlemmarna skall känna sig delaktiga har vi månatliga medlemsmöten där alla får komma till tals. Ja ni hör ju själva hur det låter.. jag känner att jag få lite högre puls och hur svettppärlorna byter ut på överläppen bara genom att skriva allt det här.

2011 har varit ett hårt år för min del. Jag har varit delaktig i merchgruppen, suttit som sekreterare i styrelsen och dessutom blivit vald till headcoach i Crime City Rollers. Ovanpå det har jag gjort allt för att klara minimum skills, ta mig till Team Sweden uttagningen (och kommit med!) och tränat hårdare äna ldrig förr inför Worldcupen, jag åkte till Toronto för att spela VM, vi var i Paris och vi boutade STRD, UK mixed bout, London Rockin Rollers, Berlin Bombshells, PRG och GBG, för att nämna några, på hemmaplan. Jag spelade alla bouts i Battle of the Nordic lights. Jag har varit kapten för A- laget och jag har planerat bootcamps, hållt i många tränigspass. Vi har stridit för att få träningstider inomhus och tejpat banor.. ja listan tar inte slut där. Och nu är jag trött. jättetrött om sanningen skall fram. På sista tiden har jag känt det som att föreningen äter upp mig, att jag inte får någonting alls tillbaka och jag gillar verkligen inte denna känslan. Nu skall jag ta det lugnt ett tag, fokusera på mitt uppdrag som headcoach och framförallt: fokusera på min egen träning. Jag skall bli bättre på att säga nej. På att lämna över, delegera. Om inte jag gör det så måste någon annan göra saker och ting.

Pepp upp!!

2012-02-29T21:58:00.001+01:00

Alla kvinnor och du som identifierar dig som transkvinna, transman, genderqueer, intergender, cis-kvinna eller om du har någon annan identitet som faller utanför könsnormen: missa inte Watchits pepp - upp minifestival inför internationella kvinnodagen nu i helgen!

Festivalen tar plats på tryckeriet som ligger på Rolfsgatan 7 här i Malmö. Lördagen den 3:e mars. Portarna öppnas 12.00 och stänger 20.00. Festivalen bjuder på kortfilms-visningar, häng, konst, grymma människor, öppna verkstäder, dans, nya idéer, klädbyte, workshops och ROLLER DERBY! Mellan 14.45 och 16.00 kommer CCR och Soulsisters att ge dig en introduktion till sporten och du får prova att åka rullskridskor! Det ni!

Festivalens hemsida hittar du här

Kvinnor som friar på skottdagen..

2012-02-29T21:19:00.001+01:00

Jag är hemma och är sjuk, har åkt på världens influensa med feber, ledont, magont och huvudvärk. Mellan febertopparna när aspirinen verkat så har jag läst bloggar och varvat internet i brist på annat att sysselsätta mig med och dagens gemensamma tema verkar vara skottdagen och kvinnor som friar. Skottdagen i sig är väl spexigt, en extra dag att hinna med alla måsten och allt sånt där men kvinnor som fått för sig att det enbart är under skottdagen som det är okej att fria är allt annat än spexigt, det får mig faktiskt att vilja skrika och ruska om personerna ifråga. Blä!

På Wikipedia kan man läsa följande "Inom europeisk äldre tradition påstås det ha varit tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under hela skottåret. Det är en tradition som sägs gå att härleda till en legend från 400-talet från Irland om Patrick och Brigid av Kildare. Det har dock påvisats att det inte går att belägga sedvänjan längre tillbaka än till 1800-talet. Det fanns från medeltiden ända fram till 1800-talet en oskriven lag på de Brittiska öarna som sade att den man som avvisade en friare under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. Enligt gammal tradition får giftassugna kvinnor bara fria på skottdagen. Och då har damerna trumf på hand. Den man som tackar nej bör dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva."

Att kvinnor bara skulle få fria en dag vart fjärde år? 2012 kom igen! Och att mannen inte har rätt att säga nej? Och om han nu skulle få för sig att göra det så skall han köpa något dyrt till kvinna ? Jag blir både förbannad och uppgiven över att så många verkar upprätthålla tramsiga och snedvridna traditioner. Jg tror att jag kreverar.

Fan vad jag saknar att rulla utomhus

2012-02-27T22:06:00.001+01:00

Dagar som den här saknar jag att skatea utomhus så mycket så att det nästan gör ont i bröstet. Vinden pinar och det är kallt som satan. Snön yr utanför fönstret och febern får
Mina leder att förs ont. Fötterna kliar och kroppen vet precis hur det känns när man jukear och väver förbi långsamma cyklister, hundrastare och sollapare på ribban. Måtte det bli vår och torr mark snart så att man kan rulla, att gå är överskattat. Och måtte influensaepedemin släppa snart.

Vårkänslor

2012-02-26T23:06:00.001+01:00

Helvetesjävlaskit

2012-02-25T17:24:00.001+01:00

Åh vad jag är frustrerad. Och ledsen. Och arg. Och avundsjuk på alla som får skatea. Bootcamp och besök från några av lo som rollergirls bästa skatare och vad händer efter någon ynka timme? Trucken går sönder. Såklart. Helvetesjävlapissbajsskitmög.

march attacks!

2012-02-23T20:59:00.001+01:00

Så var man posterbrud (nåja, alien) igen! Missa inte! Detta kommer att bli så jääääävla bra att jag får ståpäls och svettiga handflator bara av att tänka på det. Köp biljetterna på tickster, lämna bort ungarna och ta på dig dina finaste lila kläder för här skall hejas! Crime City Rollers firar även två år, fattar ni, två år!

Dagar man minns

2012-02-23T17:24:00.001+01:00

Välbehövlig massage från lilla W efter ett svettigt derbypass i Limhamns ishall sommaren 2011.

Feber och förkylningen från helvetet

2012-02-17T20:53:00.001+01:00

Positivt: lilla w är feberfri. Negativt: jag är det inte. Åhhh orkar inte vara sjuk mer, jag har ett bout att komma iform till och ett nytt jobb som jag är tokpeppad på. Ligger under dubbla täcken och dricker aspirin komplett som om set vore vatten. Örrrrk

Skämsgrej: köpevatten

2012-02-17T20:50:00.001+01:00

Har en last som jag unnar mig väldigt sällan men som jag ändock inte skäms mindre för: köpevatten. Ni vet dom där pinsamma skivorna som man alltid gömmer när man får besök? Eller nåja, gömde kanske man skall säga. Jag har aldrig gjort det - jag är stolt över hela min kompletta Nordman-samling men ungefär så känner jag för tomflaskorna alltså. In i garderoben, bort! Samma sak i affären. Överlåter helst handlanden åt kära H som gärna gör dgördeln han kommer från en kultur där man inte dricker kranvattnet annat än om man är tvingad. Har tack vare H fått nys om världens smarrigaste smak också. Hallon/persika. Det är som en sommarsymfoni i käften på mig när jag för glaset till minnen och jag känner hur det blir lite lättare och lättare att stå ut med vintermörkret för varje klunk jag suger i mig. Jag VET att det är så jävla kasst att köpa flaskvatten, det är dyrt, det är farligt för miljön, det är ren idioti. Jag har världens renaste vatten i kranen och till råga på allt en sodastreamer på diskbänken.. Men åhh det är ju så gott. Men skämmes tamejfan, skämmes.

Kul så länge det varar..

2012-02-17T01:29:00.001+01:00

Vi vann! Helt fantastiskt! Men ehh.. Jag går hem som en katastrof, har druckit alkoholfritt hela kvällen (förutom skumpan) och har könslan av att jag måste kräkas. Kommer hem och tar tempen, 38.9 - grattis Lotta: influensan har hittat även dig.

Nåja.. Det var ju skoj så länge det varade..

Vi vann!!!

2012-02-16T22:18:00.001+01:00

Tacktalet!

2012-02-16T17:29:00.001+01:00

Hisnande tanke: tänk om vi vinner! Insåg nyss att man kanske borde skriva ett tacktal om i fall att..

Vad är väl en bal på slottet..?

2012-02-16T15:10:00.001+01:00

För en tid sedan blev Crime City Rollers nominerade i Nöjesgudens Malmö/Lundapris 2011 i kategorin "Nöjesförbättrare" med följande motivering:

Crime City RollersMed knä- och tandskydd har Crime City Rollers rullat rakt in i Malmös hjärta. Under året har stans egen liga inte bara spöat skiten ur Stockholms rullskridskolag. De har dessutom gjort Malmöfestivalen lite roligare, fixat heta efterfester efter sina matcher och spelat in musikvideo med Looptroop Rockers. Blir man inte glad av CCR hjälper inget

Andra nominerade i kategorin är Ladyfest och Rikard Daun så motståndet är hårt, men ändå.. tänk om vi skulle vinna. Alla nomineringar hittar du här.. JAJA. Ikväll är det i alla fall är det dags för själva galan ikväll och jag har biljett till spektaklet. Har varit helt säker på att inte gå med tanke på sjukdomsepidemin här hemma men H har nu fått mig på andra tankar. Jag skall dit, jag skall skratta och ha roligt.

Något att tänka på.

2012-02-16T14:38:00.000+01:00

Anonym skickade en kommentar till som fick mig att tänka till och verkligen stanna upp ett litet tag. Tack.

Anonym: lotta jag vet ingen som får ihop det så bra som du! vi ses inte så ofta (aldrig) men jag tänker på dig ibland och hur mycket du klarar av och hur bra och engagerad du är i det du gör. att man inte räcker till hela vägen varje dag är inte så ovanligt, det är alla med om ibland. jag fattar att du är orolig för lillen och att detta tar hårt på dig, men det är ingen reflektion alls på hur du är som förälder. han kommer att bli frisk, och det kommer att bli vår och du kommer att orka mycket mycket mer länge länge till. skäms inte över att dina krafter slits ibland, det är egentligen så du vet att du ger allt i alla lägen. mitt bästa råd när man känner att man inte klarar mer är att man tar en liten paus, som kenny powers säger; take a little time off from being unstoppable... lovar att energin återvänder nästan omedelbart. och så slipper du att någonsin riskera bli utbränd. störst kram på dig

Note to self: ät!

2012-02-16T12:50:00.001+01:00

Saker och ting känns liiiite ljusare idag. Insåg att gårdagens extrema ledsenhet, skakningar, illamående och gråtattacker ned största sannolikhet grundade sig i de sista tio dagarnas matbrist. Lilla w har inte ätit och inte jag heller, en apelsin där, en knäckemacka här, lite sojgurt men inte mer. Extrema mängder kaffe och ingen mat är ingen hit för välbefinnandet under några längre perioder. Känner mig mycket bättre efter sojaprotein, broccoli, smarrigaste oliverna ackompanjerat med tahinisås. Nu är det bara lite sönn som fattas sen är jag glad. Note to self: glöm inte bort att äta!

Under isen

2012-02-15T23:10:00.001+01:00

Jag är helt under isen. Nya dagen på jobb blev inte som tänkt, den blev inte alls för när jag kom dit i morse så var det stängt, mörkt och öde. Jahapp. Gick tillbaka hem till sjukstugan och konstaterade att lilla W är snarare sämre än igår. Hur fan kan det vara möjligt? Fyra dagars penicillinkur (av fem) till ingen nytta. Tillbaka till sjukan för mer adrenalin, kortison och nya prover. Öroninflammationen såg värre ut, stackars unge, har ärvt sin mammas öron. Stor infektion i halsen och sämjan alltför hög. Uttorkad, kraftlös. Säg mig någonting jag inte vet. Vätskeersättning på det och observation, ny medicin och återbesök imorgon. Så var det med den träningen som jag sett fram emot i veckor, CCR gästtränades av speed skaters från Köpenhamns Rolling Vikings. Jag är så jävla ledsen över att missa all träning, jag är ledsen och rädd över att inte täcka till som mamma och skydda, trösta, lugna tillräckligt i sjukdomen. Man skulle nog kunna säga att jag är helt under isen faktiskt.

Glashalt

2012-02-15T09:08:00.001+01:00

Halkar iväg till nya jobbet med fjärilar i magen och en klump i bröstet. Lilla w är fortfarande sjuk. H har också blivit dålig. Bilen har gått sönder och jag hinner inte med mina åtaganden. Jävla skit.

2012-02-14T23:14:00.001+01:00

Ännu en missad träning

2012-02-14T18:49:00.001+01:00

Familjen går först. Ännu en missad träning. Känner mig så jövla frutrerad. Är som en tickande bomb. Jag tror att lilla Ws mående går åt rätt håll: barnet har börjar gnälla. Tjoho!!

VAB vecka två..

2012-02-14T16:11:00.000+01:00

Vi har fortfarande sjukstuga här. Det kan väl aldrig vara normalt eller? Vi är nu inne på åttonde dygnet med feber upp mot 41.4, med febernedsättande ligger den kring 39.4- 38.4. Sjunde dygnet helt utan mat med undantag för en tre fyra isglassar och ett gäng kalamataoliver (ungen har smak!) Jag har tappat räkningen på vårdcentral och sjukhusbesök, nästan i alla fall, sex gånger har vi varit iväg om man även räknar inhalationstrippar, antalet gånger vi ringt till sjukvårdsupplysningen har jag faktiskt inte koll på. Nu är det sista budet dubbelsidig öroninflammation, penicillinkuren påbörjades söndag lunch. Enligt Tristessas erfarenhet brukar den sätta in efter två till tre dagar, annars är det bud på att byta, detsamma sa tant doktorn. Hittills har vi inte märkt någon förbättring alls så det blir till att hålla tummarna för kvällen och natten annars blird et till vårdcentralen imorgon igen för fler prover.

Annars då? Inte mycket, det här tar hårt på hela familjen, på mig. Jag börjar verkligen känna hur ansträngande det är att vabba så länge, det är frustrerande att inte se någon ljusning. Imorgon börjar jag på mitt nya jobb och som tur är så kan mormor rycka in.

Oj vad tiden går!

2012-02-14T11:44:00.001+01:00

Oj vad tiden går! Det känns inte alls som att det var så längesedan som jag snörande på mig skatesen och tog mina första stapplande strides men verkligheten säger något helt annat. Jag tenderar att missa min egen utveckling men bilderna av lilla w säger något annat. Det är ganska precis ett år sedan jag klarade minimum skills och för snart ett år sedan boutade jag och CCR för första gången. I lördags spelade vi två bouts, a- laget mötte Paris Rollergirls och b-laget spelade Gbg Rollerderby. Jag har varit nervös inför båda matcherna av olika anledningar. Det är våra första hemmabout sedan jag blev headcoach i föreningen och jag har känt att jag har mycket att bevisa, att vi i CCR har haft mycket att bevisa - att vi kan stå på egna ben. Den nya europeiska rankningen har gjort sitt, att Gudrun Schyman satt i publiken var också en bidragande orsak till fjärilarna i magen.

Om vi vann? Vi vann! Som folk brukar säga: "CCR vinner alltid", är det inte poängmässigt så är det folks hjärtan eller efterfesterna. Jag är stolt, nöjd och jävligt glad över att vara en del av den här föreningen (även om det kan bli lite mycket ibland)!

Säger hejdå till våren

2012-02-13T12:52:00.001+01:00

2012-02-12T20:12:00.001+01:00

Och med snön kom öroninflammationen. Nu är vi inne på
Sjätte dygnet med 40-grades feber och lilla w är allt annat än kaxig. Jag hoppas innerligt att penicillinet verkar fort och att ungen snart mår bättre. Det skär i mitt mammahjärta att se honom så risig och om sanningen skall fram så börjar det bli påfrestande för mig rent fysiskt ingen sömn, ingen ro.

Det här med att inte vara bakis

2012-02-12T12:32:00.001+01:00

Det här med att inte vara bakis eller fortfarande full dagen efter ett är nytt för mig. Det faller stora snöflingor utanför mitt fönster och jag går till Chez Madame för att möta en vän och smida spännande framtidsplaner.

Vi vann!!!

2012-02-11T21:43:00.001+01:00

Vill du lära dig mer om roller derby?

2012-02-10T23:51:00.001+01:00

Så är det dags för bout imorgon. Har du köpt biljett eller köper du cash i dörren? För du missar väl inte 2012 års premiär. Stort no-no på det. Nåja, kanske du vill lära dig mer om reglerna? Det är du i så fall inte ensam om. I Crime City Rollers har vi funderat på hur vi på bästa sätt skall kunna få publiken att hänga med lite bättre och inför morgondagens bout har Kommissar Killjoy, en av ligans domare, sammanställt en lista på lite bra att veta.

"CCR Ref Kommissar Killjoy takes derby seriously, and does not take kindly to cheaters. Neither should you! Bout coming up, he has put together a set of guidelines to help the audience see the game through the eyes of Killjoy. Read and learn!" kan man läsa på Crime City Rollers hemsida.

I inte mindre än sju punkter har han sammanställt det mest väsentliga. Kolljoy går bland annat igenom hur packet definieras, lead jammer, out of play blocks och hur penaltiesen fungerar och allt på svenska (för en gångs skull!)

Klicka här för att komma till det fantastiska inlägget "Kommissar Killjoy's guide to roller derby."

Tour de Force aka helgens boutbravader

2012-02-10T14:11:00.000+01:00

Har ju helt glömt bort att räkna ner till helgens slag! Tour de force! A-laget möter Paris Rollergirls och B-laget spelar mot GBGRD som spelar sin första bout någonsin. Det kommer att bli ett storslaget event. Biljetterna köper du via Tickster genom att klicka här och mer information om själva eventet hittar du här på facebook. Efterfesten kommer att hållas på Retro här i stan, länk till eventet finns här.

SESÅ INTE MISSA NU!

"Det har hänt en grej, lilla W mår inte bra.."

2012-02-10T13:54:00.000+01:00

I måndags kom det där samtalet som man bävar för som förälder.

Hej, jag ringer från förskolan xx, avdelning xx, är det lilla Ws mamma jag pratar med? Hasplar pedagogen i andra änden av luren ur sig innan jag har hunnit säga mitt namn och jag känner hur hjärtat fryser till is. Det har hänt en grej, lilla W mår inte bra alls fortsätter hon och jag känner hur blodet stelnar i artärerna och hur hjärtat slutar slå på riktigt. Men säg vad det är som har hänt tänker jag för jag kan inte fråga, det tar en evighet innan hon förklarar, eller, det är så det känns men i själva verket rör det nog sig om en sekund eller två. Hon förklarar att lilla W inte mår alls bra, att han har hög feber och säger att han är sjuk. Var det inget värre tänker jag tyst för mig själv och säger att jag kommer så fort jag kan, om en tjugo minuter, en halvtimme kanske. Måste avsluta jobbet. I samma ögonblick som vi lägger på så kastar jag mig ut genom dörren, hoppar in i en taxi och springer bort till förskolan. fem minuter senare är jag där och ringer på dörren med gråten i halsen, fan vad jobbigt det är med sjuka barn. Och om vanligt när lilla W blir sjuk så sätter det sig på luftrören, förkylningsastman är brutal. Det känns som att vi har spenderat fler timmar på sjukan och vårdcentralen än hemma under veckan men så är det ju inte alls egentligen. Andas adrenalin, dricka kortison, nya mediciner och en ny inhalator. Morgon, middag kväll, det skall nog bli bra det här.

Det gäller att hålla andan upp, inte klappa ihop. Lättare sagt än gjort när det är ens eget barn som ligger där och mår dåligt, denna känsla av maktlöshet, så total och förlamande, jag hoppas innerligt att det dröjer innan nästa sjukdomstillfälle slår till igen för vi har fullt upp med det här. Femte dagen nu med hög feber. Stackars krake säger jag och bjuder på en glass, hittills har ungen tackat nej fem gånger av sex, då vet man att det är riktigt illa.

Utanför Coop

2012-02-09T11:31:00.001+01:00

Kolla vad jag såg utanför Coop precis. Vilka minnen jag bär med mig från 2011. Det är fantastiskt.

Stressad? Jag?

2012-02-08T23:29:00.001+01:00

Man vet att man är stressad när hjärtat slår märkliga extraslag och när hela kroppen är täckt av märkliga prickar. Dags att varva ner lite nu kanske.

Fantastiska tårtor!

2012-02-07T09:22:00.001+01:00

Snubblade över en blogg där Johanna visar och säljer sina fantastiska tårtor och blev så grymt imponerad. Jag brukar inte bry mig om mat och kakbloggar, det är liksom inte riktigt min grej alls. Tills nu. Har suttit och gått igenom hela bloggen och stirrat fascinerat på varenda bild, studerat detaljerna och fnissat förtjust till mer eller mindre varje bild. Jag har aldrig sett så roliga, färgglada och detaljrikt dekorerade tårtor tidigare. Jag menar, bara kolla på den här fantastiska tårtan med Timmy Lamm och Fåret Shaun.

För att inte tala om den här tårt-figuren:

Fåret Shaun och Timmy lamm som skall gå på kalas, med paket, chokladkartong, och partyhatt i högsta hugg. Till och med Timothys nalle är med. Ser ni den hjärtformade chokladasken och pralinerna?

Eller varför inte en Barbatårta?

Skulle kunna länka till varenda bild som finns på sidan men stoppar där. Johanna bakar tårtor, muffins och gör sådana där figurer som man kan sätta ovanpå tårtan. Hon bakar bröllopstårtor och ordnar de mest fantasifulla födelsedagstårtor som finns att finna. Japp, hon tar beställningar. Och nej, jag känner henne inte och hon sponsrar mig inte på något sätt, jag blev bara så golvad av hennes skicklighet. Alla bilder är lånade från hennes blogg.

Ett litet förtydligande.

2012-02-06T09:37:00.000+01:00

Känner att jag måste förtydliga en sak. Riktigt så illa som det verkade i förra inlägget är det faktiskt inte, väggen är inte alls sådär nära.. På det stora hela mår jag bra. Ja, jag är jättestressad stundtals och frågar mig ofta varför jag sysslar med derbyn och svaret blir alltid för att jag gillar det, den får mig att må bra. Jag frågar mig ofta varför jag sysslar med någonting över huvud taget och jag vet att jag måste bli bättre på att säga nej, att reflektera är viktigt. Allting har varit så väldigt väldigt mycket den sista tiden, ja nästan de sista tre åren om jag tänker efter. En jobbig graviditet, att plugga dubbelt, tiden med en nyföding, att H har arbetat på annan ort så mycket, uppsatser, en krasslig hund och exjobb, ja allt, men sådant är livet. Det har gått i ett och när jag tänker tillbaka och jag har inte riktigt hunnit andas när jag varit mitt inne i det. Nu när jag väl är ute på andra sidan och är färdig med det mesta så förstår jag inte riktigt att jag orkar, att jag faktiskt klarat det. Det känns lite overkligt.

Men det finns en anledning till att jag varit lite extra nere de senaste veckorna. Kommer du ihåg när jag trillade och slog svanskotan så att jag kissade ner mig? Smällen tog ganska illa och det visade sig att jag fick en spricka i svanskotan. Något som har gjort och gör förbannat ont nu snart en månad senare. Jag kan inte sitta ordentligt, inte gå på toaletten, inte cykla normalt, inte sova som jag brukar och inte skatea ordentligt och det har tagit hårt på mig. Jag är inte van vid att inte kunna träna på grund av skador. Jag är frustrerad, ledsen och grinig. Jag är orolig att det skall ta lång, lång tid innan det läker ordentligt och slutar göra ont och med skadan kommer insikten: jag kan inte prestera alls så bra som jag brukar göra på tracken och med insikten kommer rädslan: jag platsar inte i laget. Det är på det stora hela mycket grubblerier just nu. På lördag boutar vi Paris och jag har varit i valet och kvalet om jag skall bouta eller inte, så ont gör det, men jag har bestämt mig för att köra på nu. Jag får vila när jag är död som Suzan/ Ett dussin pannor skulle ha sagt.

Summan av kardemumman: du behöver inte oroa dig, jag klarar mig alltid men ha gärna lite extra förståelse för att jag är inne i en svacka och att jag kanske är grinig. Ge mig ett leende och en kram så blir det bättre.

Sköna lördag

2012-02-04T22:59:00.001+01:00

Min vitamininjektion. Idag har jag haft en fantastisk slappelördag med familjen. Jag och lilla w har varit på hans träning, capoeira och sen har vi bara njutit av ledigheten, lekt ned grannkompisen och skrotar runt i lägenheten. Balsam för själen, välbehövlig sådan, insåg idag att jag nog är ganska nära att bli utbränd så det smäller om det. Jag glömmer bort saker, blandar ihop namn och har mer eller mindre konstant hjärtklappning. Inte bra alls.

Finally friday!

2012-02-03T12:26:00.001+01:00

Firar att det är fredag med att ha på
mig min nya roller derby-tisha! Den här veckan har verkligen varit överjävlig. Helst av allt skulle jag vilja sitta framför en mysig brasa, dricka rötjut och snaska på en vegansk ostbricka men riktigt så ser inte planerna ut, tyvärr. Tvätt och lineupsskrivande står på tapeten så fort jag jobbat färdigt. Åh vilken lyx det är det här med att jobba hemifrån.

en sanning med modifikation

2012-02-03T12:00:00.000+01:00

Det där är en sanning med modifikation. Jag känner mig lättare i bröstet än på mycket, mycket länge. Det finns ingenting jag inte klarar av med dig vid min sida och mina känslor för dig växer för varje dag som går. Jag vet att det är rätt det här och det är en fantastisk känsla. H, välkommen hem. Jag hittade bilden hos Fenix.

Brrrr

2012-02-03T08:47:00.001+01:00

Nog vaknar man till på morgonrundan alltid

Gooood morning Crime City

2012-02-03T05:50:00.002+01:00

Som bekant så försov vi oss igår. Något som lilla W kompenserar med att envisas med att vakna strax efter klockan fyra för att deklarera att det är dags att stiga upp innan dess att klockan har slagit halv fem. Så nu sitter vi här, eller ja, ligger och myser i soffan som den lille telningen bestämt. Under samma täcke, jag skall klappa han på magen och han klappar mig på kinden, i bakgrunden springer tecknade figurer omkring på tvn (tack snälla för barntv på morgonen!) och snart har jag hällt i mig dagens första halvliter kaffe. Idag blir det till att jobba hemifrån men först skall jag bli intervjuad av Klara, ni kommer väl ihåg Klara? Hon som jobbar med en dokumentärfilm om Crime City Rollers.

Ekorrhjulet fortsätter del två

2012-02-02T22:18:00.000+01:00

Den här bilden hittade jag inne hos Mallan. Som avslut på stressdagen har jag cyklat halva Crime City runt med lilla W i cykelsadeln för att få honom på bra humör och bota eventuella trauman sprungna ur cykelhjälmssmärta. Jag råkade nämligen klämma söta lilla hakfläsket på ungen när vi var på väg hem från förskolan, i spännet på cykelhjälmen. Ja. Och såklart utbröt skrik och panik, ett envist nej inte cykelhjälmen och stora, stora tårar. Cykelhjälmen gör ont deklarerade lilla W högt och ljudligt och vägrade att testa den igen. Det är nu eller aldrig tänkte jag och krängde på hjälmen för att sedan köra rally genom halva stan. Det tog tjugo minuter sedan tjoades det högt och glatt från pakethållaren och hjälmen togs inte av förrän vi varit på långpromenad med Vesslan och lagat färdigt middagen så eventuella dåliga minnen är förhoppningsvis borta.

Vad vi mer har gjort? Träffat Diva Dalmatin så att Vesslan fått springa av sig (nåja, åtminstonde erbjudits möjligheten att springa av sig ordentligt) städat lägenheten, varit på medlemsmöte på pizzeria Rex där ungen och jag delade på en vegansk Capriciosa, mamman fick en lättöl och barnet var så nöjt med sin festis. Ungefär tills det blev huvudtränarens (dvs. min) tur att lyfta fram mina punkter för kvällen. Då utbröt klagan, bajs i blöjan och akut trötthet på en och samma gång så det hela slutade med att vi fick fly uppför trappan och smita hem istället. Nåja, ibland blir det inte alltid som man tänkt sig och om sanningen skall fram så gör det ingengting. Jag gör mitt bästa i alla fall, I shit you not så mycket jag försöker, vänder ut och in på mig för att alla skall bli nöjda och glada. Det är kanske det jag skall sluta med? Har dessutom hunnit handla, städa litegrann i lägenheten, tvätta min lekamen och bli intervjuad av en skitbra journalist som gör ett reportage som jag är tokpepp på! Nu skall jag lägga mig ner i soffan och powernappa för jag skall absolut vara vaken när H kommer hem om två och en halv timme. Fy faaan vad jag har saknat honom.

Lite fler bilder från EROC

2012-02-02T17:53:00.001+01:00

Öl på flygplatsen i sann semesteranda. En fördel med derbyn: alla bra människor man träffar. Jag får en puss av Kallios Sniff Poppers, en fantastisk människa. Titta på beginnersscrimmagen. Smygfoto av deltagarna på en av årets föreläsningar. En Berliner Björn i Bear City på plus hostel, en aloha och en friggy och kramp i magen av skratt.

Ekorrhjulet fortsätter

2012-02-02T12:23:00.000+01:00

Ekorrhjulet fortsätter. Vaknar med ett ryck och inser att jag har försovit mig. Klockan är 07:15 och vi måste vara på förskolan senast 07:45 för att jag skall hinna till jobbet i tid. Väcka barnet så försiktigt som möjligt, nej, vi hinner inte mysa idag. På med kläderna, fixa välling, byta blöja, kissa på pottan får vi göra sen, på med overallen, vantar, mössa, halsduk. Vinterkängorna och packa kalender, block och jobbväskan. Borsta tänderna, sjunga Bamsesången som varje morgon för att den lilla tigern skall öppna munnen. Ungen på ena armen och kopplet i den andra, en mikro kiss och bajsrunda utan dess like, halvjoggande, hoppande över isfläckarna. Tillbaka hem, upp i lägenheten, frukost och vatten till Vesslan. Byta bajsblöja. På med alla kläderna, ner för alla trapporna till källaren och hämta vagnen. Upp för trapporna igen, ner med barnet och så kör vi rally till förskolan. Klockan är 07:43 när vi ringer på dörren. Fel pedagog öppnar enligt lilla W och det blir darr på underläppen, jag orkar inte riktigt tänker jag och känner hur svetten rinner längs med ryggslutet. Favoritpedagogen sticker fram huvudet och säger hej min lilla pärla och i samma ögon är det en solstråle jag hjälper med avklädningen. Sätta kängorna på hyllan, mössa vantar och halsduk. Upp med overallen och säga hejdå. Det känns som om jag håller på att få en hjärtinfarkt men när jag böjer mig fram och vi säger hejdå till varandra så säger lilla W orden som får allt att kännas lätt, Warjas älskar mamma. Blinka bort en liten tår, knäppa jackan säga hejdå, hejdå och ut igen, parkera vagnen, hämta cykeln och hoppa på den. Cykla i racefart och slå personliga rekord utan att halka och stämpla in när klockan blivit 08:00 prick.

2012-02-02T00:36:00.002+01:00

Deltagarna på 2012 års Eroc. Tack för en fantastisk helg allihopa! En dag när jag inte är så trött skall jag berätta mer om helgen, konferensen och det fina med Berlin. Okej?

Peppen innan den avancerade scrimmagen är total. Jag spelade i svarta laget tillsammans med bland annat Master Blaster, Muffa, Zandy Zunder och Bloody Mary. Jag fick även äran att bära A:et. Vem som vann? Vi!

Muffa och yours truly representing Crime City in Bear City.

Tack för fin scrimmage. Jag och Zandy längst fram mot kameran. Alla bilderna är snodda från facebook. Mina egna har jag inte orkat lägga över ännu, så lat är jag (eller stressad).

2012-02-02T00:19:00.000+01:00

När jag kommer hem fråmn kvällens träningspass har klockan redan hunnit bli tio. Mamman sitter i soffan och läser korsord, Vesslan möter mig i dörren och bakom en stängd dörr ligger lilla W och snarkar. Jag har kommit på mig själv att tänka på allt jag skulle vilja göra men inte hinner med mer än en gång under de sista dagarna, ja veckorna och jag gillar det inte. Jag avskyr att inte hinna med, att lägga drömmar, planer och pepp åt sidan för måsten som jag egentligen inte alls det måste. Livet är för kort för att inte levas och jag vill ärligt talat inte hålla på med den här skiten längre.

Hmm

2012-02-01T14:19:00.001+01:00

Spännande väder. Snöyra och strålande solsken samtidigt. Själv hetsar jag med styrelsearbete, träningsupplägg och annat smått och gott. CCR kommer att bli min död.

In the air

2012-01-30T01:04:00.001+01:00

På norwegians flighter finns det internet ombord. Teknologin förbluffar mig. Jag är trött men lycklig och har så jävla mycket nya kunskaper med mig hem. Jag har varit på wftda-föreläsningar, tränare för tränare ny lenare och avancerat, vi har diskuterat derbyns framtid och jag har fått scrimma med fantastiska människor i derbyspelare.

Busy Bee

2012-01-27T17:13:00.000+01:00

Sådärja, nyss hemkommen från några timmars extra vikarierande. Jag kommer verkligen att sakna "min" gamla förskola när jag börjar på den nya anställningen, har fått allt en lärarstuderande kan önska sig av fina kollegor och handledare. Aldrig innan har jag känt mig så välkommen som där och jag tror faktiskt att jag inte alls hade varit så peppad på att arbeta som förskollärare nu om det inte vore för det. Annars då? jo lite stressigt skulle man väl kunna summera det som. Klockan är nu 12:07, 18:00 förväntas jag befinna mig på station triangeln och hoppa på ett tåg till Kastrup för att hinna med flyget till Berlin (jag vet kortflygningar är förkastliga, men att ta bussen gick verkligen inte). Innan jag beger mig tänkte jag bara duscha, skriva ut flygbiljetter, diska, byta hjul, packa all utrustning och växla lite stålars. Sann tidsoptimist? Javisst!

Äh, om jag hinner packa, skriva ut biljetter och hitta lite pengar så är jag nöjd. Det skall bli så jäävla gött att komma till Berlin igen. Åh, det kliar i öltarmen och rycker i derbybenen. PEPPEN ÄR TOTAL!

2012-01-25T23:17:00.001+01:00

Orkar inte komma på någon fyndig rubrik. Orkar ingenting alls. Har flängt runt som en jävla dåre hela dagen och nu ikväll har jag tränat. Jag är helt slut. Hungrig som en varg men jag orkar inte gå upp från ryggläget i soffan. Har i alla fall bästa utsikten - kalasvinpelutsikten, färgglad och peppande..imorgon skall jag plocka ner dem. Måste bara orka.

Drömmen om nya skates

2012-01-25T23:09:00.001+01:00

När jag började med roller derby hade jag ingen aning om vilken materialsport det var jag gav mig in i. Nu, ett och ett halvt år senare och några erfarenheter rikare så börjar jag inse vidden av det hela. Det finns hjul till alla typer av golv och beroende på temperatur, vikt, slitage och hur man kombinerar dem fungerar de olika. Det finns breda skates, smala, skor som formar sig efter foten, höga skates, låga skates. Truckar, skruvar och muttrar i en blig variation av material och utföranden för att ute tala om toestops, toestops som är stora, små, fyrkantiga, runda, platta, bulliga, färgade, svarta.. Också skydden då, även dessa finns i en uppsjö av märken och utföranden. Hjälmar i olika färger, modeller och tandskydd. Har du testat att försöka prata med ett tandskydd? Just det. Det är svårt - om man i te har ett special anpassat. Sedan finns det annat smått och gott: visselpipor, toeguards, toecaps, skosnören och crashpants. Och sen måste man ha scrimmagelinnen och boutlinnen. Ja ni ser ju själv..

Jag har ett par skates som passar helt okej, eller ja, de är lite breda och känns väl inte helt rätt. Men ändå inte fel.. Men på senaste tiden har jag blivit så jävla sugen på att byta upp mig. Skaffa några riktigt bra skor med aluminiumplattor och nya hjul. Problemet är att jag inte er vad jag skall byta till.. Och jag orkar inte riktigt sätta mig in i det heller..Äh jag åker på mina gamla trotjänare ett tag till - enda anledningen att jag fått för mig att köpa nya är att jag inbillar mig att jag per automatik skulle bli lite bättre. Nä, iväg och träna är det som gäller istället..

vänskap

2012-01-25T09:16:00.002+01:00

Helgen som kommer

2012-01-25T08:54:00.000+01:00

I helgen som kommer nu så åker jag till älskade Berlin för att gå på roller derby konferens. Det känns väldigt, väldigt spännande då jag aldrig varit på något liknande och jag är mycket förväntansfull. Jag tänker mig att vi diskuterar den europeiska roller derbyns framtid, wftda, coaching och mycket annat. Om sanningen skall fram så får jag faktiskt fjärilar i maggropen när jag tänker på det. Nu skall jag bara övverleva dagen idag, morgondagen och fredagens jobb innan det bär iväg, men det skall nog gå bra. Jag har bestämt mig för att skriva färdigt de sista sakerna som jag har hängande efter mig i skolan. En gammal kulturvetenskaps uppsats som legat och skräpat sedan 2006 eller om det nu är 2005.. och lite annat smått och gott, sådana där kurser som jag bara har läst för att det har varit så väldigt roligt och intressant men när det väl kommit till salstentor, papers och hemtentor så har jag inte orkat göra dem. Jag tänker att allt sånt skall vara klart innan det att jag börjar på det nya jobbet.

Kolla vad jag gjorde igår

2012-01-24T18:40:00.001+01:00

Mamma flicka.

2012-01-24T18:16:00.001+01:00

På vägen hem från förskolan så sa lilla w de där meningarna som jag fasat lite för. Warjas pojke. Mamma flicka. Pappa stor pojke. Där kom det.. jahaja. Det var ju väntat ändå. Warjas är Warjas, ett barn, mamma och pappa är vuxna försökte jag. Nej, pojke. Mamma flicka. Nyss fyllda två och redan inkörd. Jääävla förskola. Vi är på det stora hela nöjda med förskolan där lilla W går. Hade vi fått välja så hade de varit ute lite mer och kollat blöjorna oftare. Om jag fått välja hade de varit betydligt mycket mer genusmedvetna.

En helg att ta igen sig efter

2012-01-23T00:37:00.001+01:00

Det här har verkligen varit en helg man behöver ta igen sig efter. Tvåårsfirande med mormor och morfar och lilla Ws vuxenkompisar i fredags och ett hejdundrande barnkalas igår. Dagen har bjudit på städning, mys avsked och träning. H har åkt till Tyskland för några veckors arbete och det känns lika tråkigt som
vanligt.

Till förra året gjorde jag och H meter efter meter av färgglada vimplar. Vi köpte serpentiner, ljus och färgglada ballonger och startade en egen födelsedagstradition för vår familj. Vi hänger upp vimplarna och ballongerna i hemmet kvällen/batten innan så att födelsedagagrisen vaknar till ett färgglatt hem och sedan får de hänga kvar tills firandet är färdigt och gärna någon extra dag eller två så att man riktigt njuter av dem och myser i minnena från firandet.

Ny app, märks det?

2012-01-19T06:35:00.001+01:00

Jahaja. Att säga att det märks att jag har hittat en ny app för att sätta ihop bilder är kanske en underdrift? Jag laddade ner nya iTunes och utposterade telefonen igår. Alla gamla appar är borta. Skoj. Verkligen.

Vilken är din favoritapp?

2012-01-18T23:09:00.001+01:00

Nya projektet: måla vitt.

Tisdagsångest deluxe

2012-01-17T11:54:00.001+01:00

Skjut mig. Nej förresten, gör
Inte det. Jag tar tillbaka det. Man får vara försiktig vad man önskar hör i Crime City. Idag är ingen bra dag alls. Tisdagsångest och så många obehagliga måsten att ta tag i att jag vill gömma mig under ett täcke. Vi börjar med ett möte med nyagamla chefen, jag hoppas verkligen att det går bra. Fyra saker jag hellre hade gjort: promenerat vid havet, legat i ett varmt bubbelbad, läst en massa bra böcker och luktat på blommorna.

Skate and destroy

2012-01-17T07:52:00.001+01:00

All i want to do is skate! Skate and destroy och nog förstörde jag något alltid. Svanskotan för att vara mer exakt. En liten spricka säger dom som vet, själv är jag mest orolig över hjärtat mitt. Nu är det en vecka sedan jag trillade och jag kan nästan sitta normalt. Natten till idag vaknade jag bara fyra gånger på grund av smärtan men jag klagar inte på det. Det enda som grämer mig är alla missade träningar och känslan av att vara en svikare.

Grattis på födelsedagen H

2012-01-17T00:58:00.001+01:00

jahapp.. det här gjorde det inte direkt bättre..

2012-01-16T14:11:00.000+01:00

80 000 lärare ska legitimeras i en av regeringens största skolreformer. Men i stället för Skolverket är det bemanningsföretaget Proffice som i princip beslutar om lärarnas legitimationer. Nu ifrågasätts rättssäkerheten i besluten.

– Huvudregeln är att det krävs särskilt lagstöd för att kunna lämna ifrån sig myndighetsutövning. Jag tycker inte att detta är bra, säger Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Samarbetet med Proffice har varit känt, men det har inte framgått hur lite Skolverket är delaktigt i varje enskilt beslutsärende. Det är oerfarna anställda på Proffice som granskar alla ansökningar, examensbevis och andra dokument. De gör sedan en bedömning och väljer bifall eller avslag.

(källa: http://www.dn.se/nyheter/sverige/bemanningsforetag-godkanner-larare)

Sista texten

2012-01-16T13:41:00.001+01:00

Hur kan man vara så omotiverad? När det handlar om att skriva den sista texten någonsin innan man plockar ut sin examen och hädanefter enbart pluggar för att det är roligt och inte för att man måste, borde man då inte skriva på för glatta livet? Med man menar jag jag.

Tre sidor till sent jag i hamn. Inlärning onsdag morgon. Okej. Sista pluggpeppen någonsin kan ni hjälpa
mig med det?

Rabatt till varje pris

2012-01-15T23:04:00.001+01:00

Alltså jag tänkte att vi skulle snacka om en sak: extreme couponing eller rabatt till varje pris som den svenska titeln är. Jag är helt förbluffad. I USA (var annars?) kan man tydligen tjäna pengar på att handla genom att använda sig av kuponger och rabatter. Helt bisarrt. Kupongsamlarna vandrar ut ur affärerna med varor för flera tusentals dollar och tillgodokvitton med ren cash på. Jag fattar inte att det fungerar så.

2012-01-15T22:28:00.001+01:00

Honey badger botar (nåja, lindrar) smärtan.

Mot sopstationen!

2012-01-15T20:19:00.001+01:00

Vi njuter av helgen, solen. Går på hundpromenader i snigelfart och jag tänker inte på smärtan. Fyndat på loppisrundor och sopstationer. Det finns mer i livet än derby

presenterna

2012-01-14T21:12:00.002+01:00

Och folk frågar mig varför jag avskyr Anna Wahlgren

2012-01-14T21:05:00.000+01:00

Vad jag varmt vill rekommendera är en liten komplott, när ni vill slippa tjata ett tag och känner för nya, friska grepp, som kan bryta den onda cirkeln. Receptet är klassiskt: man ger igen med samma mynt, fast värre. Barn behöver tränas i perspektiv och inlevelseförmåga!

Gör en tyst överenskommelse inför en middag, då alla är samlade, och sätt er mittemot varandra så ni kan se på varandra utan att titta på något barn. Och så börjar ni ge varandra tillmälen, medan ni t. ex. skickar mat till varandra eller häller upp vatten eller vad det är - i vanligt tonläge men tydligt och med sakligt eftertryck. Barnen ska undra om de faktiskt hörde rätt.

"Jävla subba", kan t. ex. din man säga rätt vänligt. "Förbannade skitbög", kan du svara i lugn ton. Han kan le snipigt tillbaka. "Pissråtta!" Och du kan returnera, tillsammans med potatisen: "Ditt feta fula arsle, stoppa upp de här i häcken så ska jag sprätta upp magen på dig!" Använd förstås gärna just de orden barnen brukar strö omkring sig, och spä på dem, om det går ...

Om någon unge försöker ingripa "hör" ni det inte, och ni tittar inte på barnen under hela det här skådespelet. Ni ska vara helt upptagna av att ihärdigt blänga på varandra. Låt tonen bli gradvis allvarligare och lite otäck. "Jag hatar dig." - "Ditt jävla CP-äckel". - "Sådana som du skulle ju fan inte få finnas. Du borde dö, ditt as!"

När ni känner att det är rätt läge, dvs allting börjar bli riktigt obehagligt, reser ni er och ser ut som om ni tänkte börja slåss, går runt till varandra och sätter verkligen igång med handgripligheter - under kontroll förstås, och med glimten i ögat er emellan; bäst att tillägga!

På en given signal avbryter ni sedan, får alla att sätta sig ner och står själva kvar, höjda över menigheten. En av er tar fram en tvål och packar nogsamt upp den och håller fram. Den andre deklarerar, med mycket lugna men stora, eftertryckliga bokstäver: "Om någon i det här huset någonsin mer använder sig av sådana här ord, som ni just har hört, och kallar folk för sådana saker, som ni just hörde, så kommer den personen få tvätta munnen med den här tvålen. Är det klart? Har alla förstått? Någon som undrar vad den här tvålen skall användas till?"

Glo på varenda unge och låt orden sjunka in. Tala sedan om att den här tvålen kommer att ligga HÄR - visa en fast, förutbestämd, väl synlig plats. Och låt den andra av er bekräfta och avsluta: "Om vi alltså någonsin mer hör någon av er - eller någon av oss - säga sådana fula saker till någon i den här familjen, kommer den personen få tvätta sin mycket smutsiga lilla mun med tvålen här."

Sedan pratar ni raskt om annat, först med varandra och strax också med barnen - urtrevligt och kärleksfullt och intresserat och glatt, som en kosntruktiv illustration till hur umgängestonen i den här familjen SKA vara. Kommentera sedan inte saken vidare. Fråga inte, förklara inte, och för Guds skull, be inte om ursäkt. Stå självklart säkra i att ni vet vad ni gör.

Mycket effektivt, kan jag försäkra. och givetvis får man - om och när så nöden kräver - använda den där tvålen! "Du vet vad som gäller, eller hur? Tråkigt, men nu är det bara att sätta igång. Varsågod, hämta tvålen!" Sedan följer man med i badrummet och ser på, medan den lilla älsklingen löddrar sig till en minnesvärd livets visdom.

Dessa råd ger Anna Wahlgren en mamma som frågar om strategier som kan råda bot på hennes svärande barn. Och folk frågar mig varför jag inte kan med kvinnan. Jag väntar med spänning på att mitt ex av Felicia Försvann skall dimpa ner i brevlådan.

Nu är jag klar

2012-01-14T11:06:00.001+01:00

Nu är jag klar med praktiken. På onsdag är skolan ett avslutat kapitel, ett par sidor text till sen är jag i hamn. Det känns så skönt att jag inte finner några passande ord.

Jag mötes av blommor och presenter. Barnen torkade tårar i omgångar och mer än två av dem berättade allvarligt om hur mycket de kommer att sakna mig. Jag har haft det fantastiskt under min praktikperiod och det var med sorg i hjärtat som jag sade hej då tidigare idag.

Att kissa på sig? check

2012-01-12T07:56:00.001+01:00

Det pratas rätt ofta om det i derbyvärlden, att trilla och slå sig så hårt på svanskotan att man kissar på sig. Man har inte trillat på riktigt förrän det inträffar brukar någon säga och garva. Jag har tänkt att det är lite av en råttan i pizzan- historia och småskrattat. Usch och fy. Tills idag. Nog blev det blött alltså. Jag och Curly snubblade fastnade i varandras skates mellan två övningar och smack sa det så landade jag med svanskotan först i det polerade trägolvet. I luften hann jag tänka att det här måste så förväxla roligt ut och aj, det här kommer att göra ont. Om jag kissade? Litegrann. Om det göt ont? Så in i helvete. Om jag kan röra mig? Inte helt obehindrat. Om jag kan sitta? Hell no!

Att få skämmas lite extra

2012-01-12T00:12:00.001+01:00

I tisdags fyllde en fin vän till mig år. Ingen mindre än Swede Hurt och gissa vad jag gjorde? Jag ringde henne och var så jävla upptagen mes mitt och babblade och bad om råd och sen när hon hjälpt
Mig, lugnat ner mig och fått mig att skratta så sa jg tack och hej.

Ja, jag gjorde det: jag glömde bort hennes födelsedag och nu sitter jag här med skämshatten på huvudet och funderar på hur jag skall kunna gottgöra henne.

Än en gång FÖRLÅT!

Helgens bootcamp

2012-01-11T23:47:00.001+01:00

En del av tjejerna som deltog i helgens bravader.

I helgen anordnade vi bootcamp. Två dagar à fyra och fem timmar med off-skates, onskates och en avslutande scrimmage. R vi var klara firade vi med burgare på tusen två. Vi hade turen att få besök från fantastiska Zandy Zunder från vienna rollergirls (och Berlins a-lag) som visade oss en del jammerövningar, footwork och olika skatetekniker. Jag höll i en del pass också och smärta tog fysen. Vi övade hits, töjde våra muskler med den dynamiska sttetchen och tvingades att hoppa högt under offskate sessionen. Allt avslutades med fantastisk scrimmage. Jag är trött men glad.. Veckan som gått har haft derby alla dagar utom i måndags.

Photo by Nicolas Charest

2012-01-07T19:59:00.000+01:00

det här med att ha kli i benen

2012-01-06T23:11:00.002+01:00

kanske inte en av mina mer effektiva stunder på tracken..

Det här med att ha kli i benen. Kan vi ta och prata om det? Det har jag verkligen. kli i benen alltså och en skön, skön träningsvärk som sitter i sen årets första derbypass på tre timmar i onsdags. Men ja, för att återgå till kliet i benen. Imorgon börjar helgens bootcamp med fyra timmars träning: onskates, teori och offskates och jag kan knappt bärga mig. Jag älskar Limhamns sporthall, det var där jag tog mina första stapplande steg på låneskatesen, det var där jag boutade för första gången och det var där jag höll mitt första pass i egenskap av huvudtränare i den här föreningen.

Det kommer att bli så. jävla. bra!

Flipperföräldrar

2012-01-06T17:10:00.000+01:00

Flipperförälder: förälder som vågar släppa i väg barnen och låta dem klara sig på egen hand (i motsats till curlingförälder)

Jag hittade en spännande blogg idag, Maria Kleins blogg - föräldraskapets fallgropar och möjligheter, har inte hunnit läsa så mycket men jag fastnade för denna post som handlar om flipperföräldrar. Man lär sig någonting nytt vareviga dag.

2012-01-06T13:55:00.000+01:00

Döden betyder ingenting. Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum. Jag är jag, och Du är Du. Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande. Kalla mig vid mitt vanliga namn. Tala till mig sådär, som Du alltid gjort. Ändra inte tonfall, håll sorgen borta från Din röst.

Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt. Skratta som vi alltid gjort. Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig. Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma. Uttala det som om ingenting hänt, sorglöst, utan spår av skuggor.

Livet går vidare med samma innebörd som tidigare. Det går vidare, därför att det måste gå vidare.

Döden är ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. Varför skulle Du sluta tänka på mig för att Du inte längre kan se mig. Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.

Allt är väl.

Harry Scott Holland'

Hon som jag håller av lite extra och litar på till hundra procent berättar för mig med tårar i ögonen och ett leende på läpparna att det bor ett liv inom henne. Ett mirakel på tillväxt. Att det är tidigt ännu men att allt känns bra och jag somnar med ett leende på läpparna. Livet, så fantastiskt ändå. Jag vaknar och den stora tryggheten, famnen, världens bästa mamma ringer. Med gråtdarrig röst berättar hon, det är slut nu, hon valde att inte leva mer och jag slås än en gång över hur skört allting är, livet. Det ändras så fort. Jag slås över hur många individer som påverkas av en människas handling och hur stora hål personer lämnar efter sig, jag slås av ett ännu ofött barns förmåga att skänka framtidstro, hopp och kärlek.

Jag förundras över att det alltid tycks gå i cirklar. Någon dör och någon annanstans gror nytt liv.

...

2012-01-03T18:53:00.001+01:00

Kan äntligen blogga igen från telefonen, kolla mail och fördiva tiden på Facebook - har hittat ett öppet wifi hos någon av grannarna. Life is good.

2011 års sista månader

2012-01-03T18:52:00.001+01:00

Oktober bestod mest av skrivande och uppsatsångest.

November bestod av träningsläger, träningar och fundraiserfester. Förberedelserna inför Toronto i kombination av uppsatsskrivande tog ut sin rätt.

Toronto och world cup var fantastiskt och utmanande, gjorde att sista halvan v november och första av december flög förbi. Vi hade hjulbout i ccr i december, den sjuttonde för att vara mer exakt. Vi vann och jag fick
MVP.

Vi firade jul på ett sätt som vi inte tänkt oss och fattade ett beslut. 2012 är året då vi flyttar härifrån. Vi började möblera om o tömma lägenheten så smått.

April, maj & juni 2011.

2012-01-03T18:40:00.001+01:00

April var en hektisk skolmånad och jag hängde knappt med näsan över vattenytan. Som varje vår så färgade jag håret rött

Jag och majsan rullade på långtur.

Jag och barfight, Evil twins, boutade i april månad tillsammans i mixed uk boutet.

Jag tog mod till mig, följde mitt hjärta och var med på team Sweden uttagningarna (och kom med!!) i maj.

Besökte Paris för första gången i juni då vi boutade PRG och vann. Sen kom värmen, den lilla sommaren hade att bjuda på under 2011.

2011 i bilder: första kvartalet

2012-01-03T18:25:00.001+01:00

Det är så väldigt mycket som hänt under 2011. Jag har klarat minimum skills. Jag har boutat nitton gånger. Jag har varit med i VM. Fått jobb, lilla W har börjat förskolan, är ingen bebis längre. Jag har skrivit exnensarbete, H har jobbat utomlands.. Listan är så lång. Vi börjar med 2011s första kvartal. Bilder säger mer än ord så nu kör vi:

I januari var jag glad. Att vara mamma till en ettåring och plugga ds tufft tog hårt på krafterna men under julen och tysklandsresan kunde jag vila ut.

Lilla W var mycket sjuk. Astma och öronflammationer avlöste varandra.

Jag åkte på mitt livs första derbyresa i slutet av februari (tror jag att det var). Första riktiga scrimmagen och den första brutala blåsan samt en fantastiskt fin helg med nyvunna vänskaper i Berlin. Jag bestämde mig för att satsa på riktigt.

I mars fick jag min förta bouttröja, felstavad men ändå. I den boutade jag för första gången den tolfte mars. Mot STRD.

Ännu en måndag

2012-01-02T13:41:00.000+01:00

Så var det måndag igen. Jag sitter och försöker att skriva de sista individuella inlämningsuppgifterna i kursen "att vara lärare". Sen är jag helt färdig. Om sanningen skall fram så går det ~~sådär~~ inte alls. Jag har noll motivation, noll inspiration och noll kurslitteratur hemma. Kan du inte peppa mig att ta tag i det här allra sista nu? Så att jag faktiskt blir färdig i tid och slipper sitta med det och hetsskriva kvällen innan inlämning. Snälla?

Det känns märkligt att snart vara färdigpluggad.. Jag har pluggat så väldigt länge nu. Snart sju år på universitet/högskola.. att inte längre vara inskriven, jag vet inte, det känns både bra och väldigt märkligt. Jag är å ena sidan väldigt, väldigt trött på att plugga, jag är trött på Malmö ~~högskola~~ lekskola som inte upprätthåller sina skyldigheter gentemot studenterna, trött på plugghetsen och ångesten det för med sig för min del, trött på kursare som drar, på att få kämpa för att utbildningen skall bli mer värd. Å andra sidan så älskar jag att plugga, att läsa, utvecklas. Att få byta idéer, tankar och teorier med likasinnade. Att utmana och att utmanas och faktiskt få betalt för det (nåja, kunna ta CSN-lån och slippa jobba samtidigt). Jag tror aldrig att jag kommer att sluta läsa, i alla fall inte så länge jag är yrkesverksam inom förskolan och skolans värld, i mitt huvud går det inte riktigt ihop. Kunskapande och kunskap om lärande är ingenting statiskt och varje gång jag träffar en kursare som slänger ur sig orden "så jävla skönt att vara färdig, jag skall aldrig mer plugga" så blir jag lite rädd. Att hålla sig uppdaterad med de senaste rönen och den senaste forskningen borde väl vara något som alla lärare strävar efter, självmant?

Äh, jag är nog mest bara bakfull fortfarande och har lite allmän ågren. Jag ser fram emot att börja jobba, det känns lite läskigt men mest bra. Att inte vara tvungen att ta universitetspoäng utan att enbart läsa för nöjes skull, det blir bra det. Men först några dagars ledighet till.. Lilla W har jullov fram till och med den 8:e januri och jag har bara några få dagars skola denna veckan. Det blir bra.

En sån där årssammanfattning..

2012-01-01T21:13:00.001+01:00

Jag är så bakis att jag inte orkar tänka och tvn visar bara skit. Jag har fortfarande inte riktigt kommit över det där med att mitt långa fina inlägg inte alls vill publicera sig så nu kommer en liten årssammanfattning. Egenhändigt stulen från Mirijam som förmodligen också stulit den någonstans.

Hur har ditt 2011 varit?
Ups and downs. Jättemycket ups and downs faktiskt. En del kriser och jobbiga grejer har inträffat och livet överlag har stundtals varit riktigt, riktigt elakt. Samtidgt har 2011 bjudit på många fina stunder också. Jag känner mig minst sagt lite kluven inför det gågna året. Var det bra eller dåligt? Det var både och och allt möjligt.

Blev du kär i år?
Inte kär i någon ny, däremot så blev jag ännu kärare i H och mer övertygad om att det är med honom jag vill spendera mitt liv. Trots att tvåsamhet och förhållanden ibland kan vara det jobbigaste och mest röviga som finns.

Vad önskar du att du gjort mer?
Haft mer tid för familjen och mina vänner utanför derbyn. Såhär i efterhand så kan jag se tillbaka på året som gått och inse att jag nog inte prioriterat riktigt rätt alla gånger. Roller derbyn har fått, ja kanske krävt, väldigt mycket tid och relationerna utanför sporten har helt klart blivit lidande. Jag önskar att jag hade sagt nej mer., varit snällare mot mig själv. Och att jag badat mer i havet men annars är jag nog rätt nöjd.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Tittat på skräptv. Oroat mig över saker som jag inte kan påverka. Hållt på med det där självhatet som stundtals bubblar upp.

Vem har du umgåtts med mest?
H, Vesslan, Lilla W, mamma och pappa. Fina Mirijam (trots att vi nästan inte hunnit hänga alls) och Swede. Crime City Rollers.

Bästa minnet från 2011?

Att bli uttagen till Team Sweden, svenska roller derby landslaget.

Är det något du saknade 2011 som du vill ha år 2012?
Supervarm sommar med stekande sol! Tid att ta mitt körkort. Biljett till Rollercon och en lång härlig familjesemester.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och. Jag tror att jag har pendlat ovanligt mycket. Periodvis har jag varit helt avtrubbad nästan och inte känt någonting alls och under andra perioder har jag känt så väldigt starkt. Ups and downs. Ups and downs.

Vem/Vilka saknade du?
Jättemånga. Zandra, min lillebror och många av de vänner jag inte hunnit träffa så mycket. Bilbo, Mange & Anna och Lisa för att nämna några.

Största misstaget?
Att felprioritera, ha så mycket ångest inför examensarbetet i förtid.

Tror du att år 2012 kommer blir bättre eller sämre än 2011?

Det kommer garanterat att bli bättre. Jag vet vad jag vill och jag jobbar för det. Dessutom tycker jag att livet generellt sett tenderar att bli snällare och snällare mot mig.

Vad gjorde dig riktigt glad i år?
Roller derbyn, att jag vågar. Att jag gör, att jag kan. Att jag säger ifrån. La familia.

Vilken var din bästa månad?
Hmm. Det vet jag inte riktigt. jag skulle nog vilja välja lite olika veckor. Battle of the nordic light veckan, Tiden jag, H och W spenderade i husetvid havet, träningslägerna och World Cup.

Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Ja, absolut. Men inte medvetet. Eller, alltså, jag har gjort mitt bästa men jag hade kunnat anstränga mig mer om du förstår vad jag menar.

Hur skulle du beskriva din stil 2011?
Identitetskris faktiskt mer om det i ett kommande inlägg. Gamla crustpunkstilen med alltför slitna kläder och bandtröjor som inte hänger ihop har mött roller derbyn. Jag har blivit färggladare. Funderar på vad jag skulle vilja uppdatera min garderob med som funkar. Jag vet inte vad jag vill.

Vilka länder besökte du?
Kanada, Frankrike, Tyskland och Finland tror jag.

Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Jag hoppas att jag är snällare mot mig själv och en massa andra saker som jag inte vill jinxa och därför inte vill skriva om här. Om jag får önska så har varje dygn 36 timmar istället för 24. Okej?

2012

2012-01-01T20:33:00.000+01:00

Så var det 2012. Just det. Mår som jag förtjänar dvs. så. jävla. dåligt. Jag som brukar hata nyår och inte vilja fira gick all in igår. Det gäller att passa på när man är barnledig, eller vad är det man brukar säga? Jag H och Klas käkade finmiddag här hemma med godaste kladdkakan till dessert för att därefter gå in på spriten, brause.shottande, tequila slammers fast på östtyskt vin (tequila och bubbelvin blandas direkt i munnen innan man kör sitt hjälmbeklädda huvud in i väggen). Därefter blev det utgång till fest nummer ett som innehöll fiskdamm och tipsrunfa (så himla roligt!!) . Efter att vi bevittnat ännu ett sinnessjukt kaosartat tolvslag på möllevångstorget begav vi oss till fest nummer två för att framåt småtimmarna ge os av tillbaka till fest nummer ett och därefter vidare till en tredje fest. Klockan halv sex i morse gav vi upp och promenerade hemåt hand i hand genom ett jävligt ödsligt Crime City.

Har skrivit en aslång, fin "krönika" med massa bilder som den förbannade telefonen vägrar ladda upp. Insåg det efter en timmes pillande och letande bland mina 4286 bilder som ligger i iphonen. (note to self: lägg över på datorn). Bakisdjur deluxe är bara förnamnet, jag har inte varit så här sliten på mer än tre år och jag hävdar bestämt att det är värre att vara bakfull när man glömt bort hur överjävligt det är. Kan på allvar inte förstå att jag brukade må såhär flera gånger i veckan förut. Att man utsätter sig för det. Obegripligt. Dagens finaste ögongodis är helt klart Katta Kvacks nya bloggdesign. Jag menar, titta bara:

Så himla mycket Katta, säger jag som inte ens känner människan annat än att jag är ett hängivet bloggfan, men alltså, det är så jag tänker mig Katta. Väldigt frglad, sprudlande och rolig. Den känns helrätt.

Nyårsfirande

2011-12-31T21:05:00.001+01:00

Vårluft?

2011-12-30T12:41:00.001+01:00

Jag beger mig ut iklädd tröja och nitväst. Cyklar upp till stan, med intentionerna att fynda på mellandagsrean, utan vantar och utan att frysa om händerna. Slås av tanken att det nästan är rullväder. Imorgon är det nyårsafton och termometern visar sex grader och det känns som vår i luften. Jag gillar det.

Men julklapparna var fantastiska

2011-12-30T10:37:00.001+01:00

Jag och H fick världens bästa espressomaskin med inbyggd kvarn av mina föräldrar. Lilla w fick en brio tågbana, duplo och böcker. H fick saker till båten Av mig och av honom fick jag boken i bildens vänstra hörn: down and derby samt ljuslyktorna från xxxlutz jag suktat efter hela vintern och lite pengar att spendera hos swedevix. Vesslan fick så mänga tigg en hon orkade äta. Alla nöjda, alla glada.

Sämsta julen i mannaminne

2011-12-28T19:28:00.001+01:00

Jg skojar inte när jag säger att det har varit den sämsta julen någonsin. Eller ja, julafton blev helt okej ändå men inte som planerat. Lagom till i onsdags kände jag att någonting var fel i magen. Och mycket riktigt så fick vi en släng av magsjuka och som om inte det skulle vara tillräckligt så blev H däckad av influensan. I fyra dagar (av fyra lediga) låg han däckad. Tjohoo! Julafton firade jag, Vesslan och lilla W på landet tillsammans med mamma, lillebror och pappa. Mysigt och opretentiöst men inte alls som planerat.

Examensarbetet check!

2011-12-23T18:23:00.001+01:00

Kommer ni ihåg dom här bilderna? De togs tidigare i höstas när jag lämnade in mitt examensarbete. Opponeringen gick helt okej, kanske att jag skulle varit lite bättre förberedd. Examinatorn tyckte att jag skulle göra en del ändringar och det gjorde jag. Efter många, många om och men. Jag var så trött på det, jag är trött på det, inte på att plugga men på lärarutbildningen och på Malmö högskola så det blev verkligen ett hafsjobb och sedan har jag inte tänkt mer på det förrän under torontoresan. Nåja, jag får väl komplettera tänkte jag eftersom att jag inte hört något alls men så kollade jag mej en en kväll på hostelet i china town. Godkänd - på avancerad nivå! Wohooo! Dn obeskrivliga glädjen! Tidigare idag publicerade jag den på muep och snart trycks den. Nu skall jag bara göra klart de sista uppgifterna. Sen är jag i hamn.

22:a december

2011-12-22T22:58:00.001+01:00

22:a december och ångesten som infinner sig när barnet vaknar gnälligt och med en kass mage, när H kollapsar och ligger på soffan med feber och magont. Kul jul.

en bra sida av roller derby

2011-12-22T10:29:00.000+01:00

Jag tänkte skriva lite om en av derbyns bra sidor för en sak som är säker det är att roller derby har många bra sidor, men nästan precis lika många dåliga (som jag tänker skriva mer om sen), lite beroende på hur man väljer att se det. En garanterat positiv och bra grej med roller derbyn är alla människor man lär känna och alla dessa människors kunskaper som man får ta del av.

För er som inte är så insatta i derbyvärlden (som på håll kan tyckas verka väldigt exkluderande, sektlik och helt bisarr) så kan jag tala om att jag aldrig tidigare befunnit mig i en kontext där människor är så varma, godhjärtade och öppna som inom derbyn. Man hjälper varandra och stöttar (i de flesta fallen) utan förbehåll, utan att förvänta sig att vinna något på det, för att man kan hjälpa. Man delar med sig av allt från sina hjulkunskaper och drills till spelförståelse, livserfarenhet, yrkeskunskaper och stöd. Det finns liksom inte riktigt några gränser, om man har tid och ork och kunskap så delar man med sig av den. Som till exempel när jag hade råkat köpa ett jättestort skåp på sopstationen här i Crime City och behövde bärhjälp. Två dagar senare stod det ett gäng peppade derbytjejer utanför min port och bar upp 150 kilos åbäket för två våningar, hjälpte mig att få in det i sovrummet och drack en kopp kaffe. Och som då, för lite mer än ett år sedan när jag kom till CCR och aldrig hade stått på ett par skates. Kom igen, det tog mig tre månader att repa mod och besöka en av utomhusträningarna, alla hälsade, peppade och hjälpte till. Jag fick låna utrustning, tjejer turades om att hålla mig i handen, visa övning efter övning och slutade aldrig att uppmuntra mig. Och som när jag blev jättesjuk och H var iväg och jobbade. Det handlades mat och vesslan fick följa med på promenader. Hänger ni med?

I CCR finns det mer än hundra tjejer som alla är experter på något. En av våra lite nyare medlemmar är Friggy och grundare till det svenska roller derby fanzinet Power Jam (har rullat länge men med Visby Valkyries) och hon är en asgrym serietecknare. Jag menar, bara spana in den här strippen:

Och för en liten tid sedan så ändrade hon om sin bloggheader och direkt när jag klickade mig in för att få min dagliga dos av teddy RDKL så slog det mig att en sån där vill jag också ha, åh den som ändå kunde rita. Nu lämpar det sig så fint att vi roller derby-loppisen på facebook så ville hon ha mina toreguards. Vad jag får i utbyte? En egen bloggheader! Så. Jävla. Coolt! Kan knappt vänta tills den är färdig. Kolla bara vilken skönhet:

...

2011-12-22T07:31:00.001+01:00

Det är fasligt tyst här med tanke på att jag grejat och fixat om hela bloggen. Är det bättre eller sämre eller skitsamma?

Dagens grattis!

2011-12-22T00:00:00.001+01:00

Idag fyller världens bästa Rosa ponny år. Önskar att jag kunde fira med henne och de andra spexiga vännerna men så är icke fallet. Har också varit en sjukt dålig vän och inte ringt och eller smsat, endast facebookat ett litet hurra. Jag skyller på stressen och försöker att gottgöra med ett egengjort kort. Du är värd det bästa Majsan, bara det bästa! Jag hoppas verkligen att du haft en fantastisk bemärkelsedag! ♥ ♥ ♥

blä

2011-12-21T23:32:00.002+01:00

Idag är jag på så jävla dåligt humör. Jag känner mig lurad. Har gått runt och trott att det är torsdag hela dagen, fram tills dess att jag slutade, en timme senare än planerat, eftersom att jag sett fel på dag då. Åhh. två dagar kvar sen lite semester, jag behöver verkligen, verkligen, verkligen det. Eller nåja, semester och semester, jag skall skriva färdigt alla examinationsuppgifter och dona det sista med uppsatsen. Men två dagars praktik, så jävla skönt, sen är det bara ytterligare fem dagar kvar innan jag är fri! Praktik, kanske världens jobbigaste grej. ch som om inte det skulle vara nog har jag feber och känner mig som sju svåra år. Bläää.

Den perfekta julklappen

2011-12-21T09:00:00.000+01:00

Håller du fortfarande på att hetsar runt och letar efter den perfekta julklappen? Sluta med det, du klickar hem den här, genom Glädjeshoppen som drivs av Individuell Människohjälp. Här kan du köpa en get, en toalett, skolavgift till en flicka, träd eller varför inte en bowmlinkväll för nyanlända flyktingar.