torsdag, november 08, 2007
förlamande hemtenta II
på västfronten intet nytt, eller hur det nu är man bruakr säga.
förutom skolstressen slog det mig att ett av mian största problem är att jag inte längre vill någonting.
jag ahr förlorat mina mål, min politiska övertygelse, reslusten, suget efter att lära känna nya människor och utvecklas. det oroar mig duktigt mycket. och hur hittar man tillbaka?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Man förlorar ingenting, det bara hamnar utom synhåll ett tag, bakom berget av hemtentor och annat elände.
Allt finns kvar, och dyker upp av sig själv så småningom när det andra eländet sjunkit undan.
Skicka en kommentar