den där väggen, igen..

Faranak skrev att väggen kommer som en smäll och att den är omöjlig att ta sig upp från, att hon tror att utmattningen är kroppens sätt att be mig ta det lugnt, att jag borde tacka nej till fler aktiviteter och att jag måste försöka koncentrera mig på en sak i taget och vila. Att jag skall be om hjälp och jag tror att hon slår huvudet på spiken där den sista tiden har varit otroligt tung, skolan håller på att knäcka mig helt och jag stressar upp mig över risken att jag kör på januaris sluttenta i matten, trots att det inte hjälper alls och som om inte det vore nog har lilla W haft det riktigt tungt.

De senaste tre dygnen har vi åkt fram och tillbaka till barnakuten här i Malmö, astmaanfall, falsk krupp och dubbelsidig öroninflammation har satt sina spår, om vi var sledna innan så är det ingenting gentemot nu.