Holy fucking moly vad jag mår bra! Gårdagens releasefest för hårda tiders nya album var helt sinnessjukt bra. Fyrahundra, 400, jag upprepar, fyrahundra biljetter sålda till kalaset som utspelade sig på far i hatten och herrejävlar så bra det var. Som världens bästa fritidsgård för vuxna där alla ens polare känner sig lika hemma som i sitt eget vardagsrum. Jag är fortfarande helt lyrisk.
Min mamma, världens bästa mormor kom in till Crime city lagom till att lilla w däckt för natten så att jag och H skulle kunna umgås tillsammans bara vi två - något vi inte gjort (med undantag för dryga en och en halv timme) sedan w föddes. Vi tog på oss danseskorna, eller jag gjorde, H fick med nöd och näppe på sig en vanlig sko på foten med ene brutna tån och begav oss ut i hösrkvällen. På vägen till Tröls kände jag mig precis som sommaren då vi träffades, nervös, förväntansfull, fnittrig och jävligt glad. Hand i hand promenerade vi till puben för att dricka några öl innan kvällens spelaningar. Vad kan jag säga mer än att kvällen var en tiopoängare, en jackpot. Precis vad jag behövde. Dagen idag har ägnats åt träning med bästa ccr-tjejerna. Derby <3 until the day i die. Jag är trött i både huvud och i kropp, det skall bli skönt att kögga huvudet på kudden så snart jag gått en nattrunda med vesslan.
1 kommentar:
Åh vad najs! Gött att vara sådär nykär efter flera år!
Skicka en kommentar