En timmes blockande och tacklande i den skånska vintern och gårdagens hårda fyspass med Ninja har gjort mig mör. Jag gillar det.
Endorfinet bäddar in min hjärna i ett böljande skimmer och jag är gladare, orkar mer, sover bättre. Träningsvärken gör mig hoppfull, någonstans där bakom alla graviditetskilon och lata filmkvällar så finns det faktiskt muskler som går att träna upp.
Ikväll är det rullträning. Håll alla tummar, tassar och tår för att det går bra, att jag sätter minimum skills- kompletteringen som jag har kvar. Själv tänkte jag ladda med en lång promenad på stranden tillsammans med
Snorsnoken och lite häng med H, lilla w, mamma och pappa i stugan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar