tisdag, augusti 10, 2010
ömtåliga liv.
på en sekund kan saker och ting ändras, förändras, H var med om en arbetspatsolycka idag, över 300 volt genom kroppen och jag är evigt tacksam att han fortfarande andas. idag var änglarna vid hans sida och jag har svårt att hitta orden. en av mina största rädslor har blivit verklighet och det känns svårare än vad jag kunnat föreställa mig. efter EKG och provtagningar så är han nu ute från sjukhuset, trött, tilltuffsad och jävligt medtagen men vid liv. jag vill inte tänka på hans arbete som någonting farligt, riskfyllt, jag orkar inte det (trots att jag vet hur statistiken ser ut, hur verkigeheten är. jag vill tänka att hans jobb alltid är så här vackert
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
*kramar om er allesammans i tur och ordning* kära söta, jag saknar ord!
tack kära du, idag känns allting lite lättare. hjrtrytmen var bra så han har fått lämna sjukhuset men är märkbart medtagen.. ja jag också tror jag.. är bara så innerligt tacksam över änglavakt och att turen var på vår sida.
Sannerligen! Jag är glad att han fått lämna sjukhuset, jag hoppas han får komma hem ett tag och ta igen sig också.
Skicka en kommentar