Vänskap en fredagskväll

Jag står över träningen trots allt, erkänner mig besegrad av skaket i knäna och det där vätskande örat, Fenix likaså. Man rår inte över kroppen alla gånger. Hon kommer förbi och vi spenderar några timmar tillsammans. Jag städar och vill inget hellre än att skrubba bort fyra veckors praktik och de fem sista feberdagarna, är inte något speciellt bra sällskap alls egentligen där mellan tvätt, dammsugning och omplantering av blommorna men när hon går hem i junilvällen inser jag hur skönt det varit med lite sällskap.