Ni vet dom där gåvorna som verkligen är perfekta, som ger mottagaren tårar i ögonen och darr på rösten för att de är så rätt, så önskade? I år upplevde både jag och H det fantastiska i att få ge bort sådana gåvor och det underbara i att få en gåva som någon lagt ner så mycket omsorg i.
Kanske är det ett tecken på att vi verkligen börjar lära känna varandra?
1 kommentar:
Låter underbart, keep it up! :)
Skicka en kommentar