Okej. Det här fungerar inte riktigt längre. Den förkylda bebisen snarkar så högt att ljudet är irriterande. I vardagsrummet. I sängen känns tanken på sömn ganska orealistisk när snorsnoken, lilla w och H brölar ikapp. Snarkorkesyern och värmen från alla tre gör att natten och dess grubblerier känns smått surrealistiska.
3 kommentarer:
Jag tyckte W drog igång rätt bra ihop med Alfie när ni var hos mig. Kan föreställa mig att det är liiide värre nu?
Jag tror jag avlider. På den nivån är det. Natten till idag har jag sovit i sovrummet med W, eller ja, sovit och sovit, han vaknar femhundrelva gånger i timmen och är ledsen när han inte snarkar som en sumobrottare. H har sovit på soffan med två stängda dörrar mellan oss. Jag dör trötthetsdöden.
Åh fy vad jobbigt, jag fattar att det blir outhärdligt på dagarna när du inte får sova också!
Skicka en kommentar