söndag, maj 01, 2011

Alotta Barfight

Att bouta är något av det absolut bästa jag vet, nervositeten, laddningen, kraften och adrenalinet. Vi vann Inte enligt poängtavlan men vi spelade tillsammans som ett lag och jag gjorde många personliga vinster under gårdagens sextio matchminuter. Jag är nöjd med min insats men vill träna, träna träna. Jag kan bli så mycket bättre, men det måste vänta, nu måste familjen stå i fokus och skolan klaras av.


Barbara Barfight, min klippa på tracken, och jag innan boutet.



Inga kommentarer: