Om att välja förskola

När W var dryga två månader gammal, i april 2010, så skickade vi in ansökan om förskoleplats. Då kändes det så avlägset och svårt att greppa, att den där lilla lilla nyfödingen en dag skall börja på förskola och idag har dagen då vi skall hälsa på kommit. Tiden är ett konsigt ting.

Omsorgsfullt satt jag och H och gick igenom förskola efter förskola i Södra innerstaden och Centrum - var kan vi tänka oss att ha W? Vi hälsade på, ringde runt och förlitade oss på vänners och bekantas goda vitsord. I slutändan hade vi inte mindre än sex förskolor som vi sökte, rangordnade från ett till sex och sen den dagen har vi väntat, väntat och väntat. Förutom att vi blivit erbjudna en plats i vad som känns som en avlägsen kranskommun så har vi inte hört ett smack, förrän i torsdags då det damp ner ett kuvert i brevinkastet.  Både H och jag kände peppen och hoppet, det här har varit en ohållbar och riktigt, riktigt jobbig tid. H som jobbar heltid, utomlands och jag som pluggar heltid med verksamhetsförlagd praktik + en hel de träning och andra måsten på det. Med en viss förväntan öppnade vi kuvertet och läste de extra tjocka bokstäverna, vafan tänkte vi, vad är detta för förskola?  En plats vi vill ha, på ett ställe vi absolut inte sökt och som i ett skruvstäd måste vi ge besked inom fem dagar, gör vi inte det så hamnar vi sist i kön igen. Det är med blandade känslor jag tar W i sjalen och promenerar den dryga kilometern bort till förskolan för att spana in lokalerna och träffa personalen och jag hoppas att jag inte färgas alltför mycket av samordnarens ord. "Ja tackar du nej så har vi en handläggningstid på minst fyra månader, så ska ni ha honom på förskola i höst så finns det inte så mycket att välja på".