Klockan slår tjugotre noll noll och jag klickar på spara knappen i Word-dokumentet en sista gång för idag. Uppsatsen går sakta men säkert åt rätt håll men jag vet att det kommer att bli en kamp mot tiden och dagdrömmarna in i det sista. Jag har grus i ögonen av trötthet och fjärilar i magen. Kärlek i bröstet och hopp i huvudet. Jag klarar att skriva examensarbete, jag klarar att blocka för Team Sweden på en landskamp och jag fixar att vara mamma, fru, kompis och allt det där andra som är livet.
6 kommentarer:
Fyfan va du är bra! :D
Tack Maria, du anar inte hur mycket det värmer!
Ja det klarar du alldeles utmärkt. Specillt kompisskapet får fem kullager av fem möjliga av mig!
Du är fantastisk!
Mirijam och Morrica <3 <3
niiice!
Skicka en kommentar