fredag, april 06, 2012

Den där fitnessfighten

Går allt annat än bra om sanningen skall fram. Dag 1-4 gick superbra. Jag tränade och följde maten i den mån det går som vegan men efter det att vi reste hemifrån har det bara gått utför. Stillasittande i bil över 60 mil med matsäck och övernattningsstopp i Berlin. Ett Berlin som bjöd på öl och god mat i goda vänners lag. Vi får se vad resten av ledigheten har att komma med. Schemat är hektiskt, vi har ca 30 familjemedlemmar och vänner som vi borde träffa, mer än tio av dem står på måste listan, allt på två och en halv dagar så nu sitter jag här i baksätet och gör upp en strukturerat schema över hela kalaset. Förutom att vara sociala måste vi byta sommardäcken på bilen och hämta några påsar kläder till W och dessutom är det fotboll på söndag. Så ja, träningen får nog faktiskt ge vika under ledigheten, vad som är säkert är i alla fall är att den finns där. Jag vill komma i form, jag vill att kläderna skall passa bättre, att jag skall orka mer på tracken och att jag skall må bättre bör jag tittar mig själv i spegeln.

Mirijam som också är igång med fitnessfighten just nu kände behovet svart skriva ett försvarsinlägg i sin blogg och jag sr fött många kommentarer, en del här och en del i verkligheten om min
medverkan, om det här med att räkna kalorier. Jag har valt att hoppa på detta för att komma igång, det är svårt att hitta motivationen med en tvååring som pockar på uppmärksamhet, med heltidsjobb och föreningsarbete, svårt för mig att ta mig tiden för mig själv - något som förhoppningsvis blir lättare med denna utmaning. Jag följer inte kaloriantalet slaviskt, dels för att jag inte kan på grund av att jag är vegan (och det är riktigt dåligt anpassat för veganer/vegetarianer/folk som ej käkar mejeriprodukter) och dels för att jag känner att det inte riktigt räcker till de fast jag tränar ett entimmespass på morgonen och ett tretimmars hårt derbypass på kvällen och jobbar däremellan. Det kommer att innebära stt jag inte får samma resultst på denna månad och att resan tar lite löngre tid men så får det vara.

Bilden är lånad från Texas Rollergirls sida och är en del av deras fantastiska fotoserie "this is roller derby" och får mig och hela min kropp att fullkomligen värka av längtan efter nästa scrimmage. Jag älskar allt med sporten, fullkontakten, komplexiteten, det hårda tempot, showen, allting runtomkring. Åhh..

1 kommentar:

Mirijam Geyerhofer sa...

Kom hem nu så fitnessfightas vi!!! <3