lördag, februari 26, 2011

Förklaring till om att våga

'


Blood Thunder håller en Roller derby World Cup i Toronto 2011. Och jag har skickat in min ansökan till Team Sweden. Det ni!
läs mer på rollerderby.se


Ända sedan jag fick reda på detta så har jag drömt om att våga skicka in en ansökan.. eller snarare drömt om den dagen då jag är en så pass bra spelare att jag rent teoretiskt skulle kunna åka med andra lika begåvade spelare.. tänk att åka inför fullsatta läktare med peppande åskådare (tänk er som i filmen whip it om ni inte ser det framför er..) 

Det är inte så länge alls sedan jag började med Roller Derbyn, det är bara dryga fem månader för att vara lite mer exakt sen,  jag fick mina första quads i oktober, lagom tills dess att Crime City Rollers började träna inomhus.. För ungefär ett år sedan bestämde jag mig för att börja träna Roller Derby, jag spanade på Crime City Rollers på facebook och på åkarna när de höll till på parkeringshusets tak. Jag visste att jag ville börja.. att jag skulle börja men jag vågade inte (ok, en trasig kropp efter förlossningen gjorde sitt också..) I praktiken tog det bra mycket längre tid innan jag började, innan jag faktiskt tog mod till mig och gick dit, satte mig in i vad som krävs, köpte utrustning och lärde känna resten av tjejerna och nu har jag vågat skicka in min ansökan till team sweden. WOHOO!

Jag känner mig kluven, den skräckblandade förtjusningen slåss med en förväntan och en känsla av skam. Jo, det är sant, jag skäms faktiskt över att ha skickat in ansökan. Min dåliga självkänsla i kobination med jantelagen får mig att skämmas samtidigt som jag är stolt och nöjd över mig själv för at jag vågar. Nu när jag berättar om det så känner jag mig nästan tvungen att ursäkta mig med ett "Ja men jag kommer säkert inte att komma med i alla fall.. det är inte så att jag tror att jag är tillräckligt bra..osv.." Men det tänker jag inte göra hur mycket det än kliar i mina fingrar.

Jag är modig, jag har skickat in ansökan. Anledningen till att jag skickat in den är att det är en dröm jag har. Jag vill bli bäst och jag har absolut ingenting att förlora på att skicka in den. Nu skall jag fira genom att spcakla lite till och dricka en tvååtta. Punkt.





3 kommentarer:

Mirijam sa...

Yey Lotta! Du är så himla tuff! Och du har blivit så sjukt bra på så kort tid, så jag förstår att du vill satsa framåt, här ska inte skämmas nåt, okej!?
Om jag inte skulle gå och jobba sen så hade jag kommit och druckit en firande folköl med dig!
puss/ponny

EmReAl sa...

Jag tycker det var modigt gjort av dig. Drömmar är till för att uppfyllas, på ett eller annat sätt! Kämpa på och tänk inte ens tanken att du inte är värd eller bra nog - för det är du.

Men du... Är inte vi bekanta?
Jag hittade din blogg via Mirijam och om jag itne har helt fel för mig så påminner du väldans om en Staffanstorpstjej som jag umgicks med lite på skyttet (för längesen!)och sånt där.. Ett lite udda efternamn hade du och jag har funderat länge utan att konsultera skolkatalogen. Försöker minnas - men jag kan ju ha jävligt fel också!

Anonym sa...

FY fan va du är bra!!!!
då kommer du upp till sthlm å kör snart ju!!!
KRAM