onsdag, april 13, 2011

amningsdiskussion

Hade en amningsdiskussion på Facebook i gårkväll och som vanligt så drar det snabbt iväg. Amningsmotståndare tenderar att hoppa väldigt i sina resonemang och ofta får jag känslan av att det jag skriver sällan läses igenom. Men det är ju bara jag det. Här är en del av den. Diskussionen som tog fart börjar med att en mamma ber om råd och andras funderingar kring amning. Jag svarar att vi fortfarande nattammar och att vi planerar att fortsätta med det ett tag till och pang så är det igång. Min fråga "varför det?" ställs efter  att Mette  gett uttryck för att när barn är stora nog för att be om att bli ammat så ska man stoppa in tuttarna.. "Generellt sett tycker jag att man bör följa en tanke jag fick från min kusin. När ens barn är stort nog för att själv be om att bli ammat eller matat då är det dags att stoppa in tuttarna och ge annan mat."


10 kommentarer:

Anna sa...

Håller fullständigt med dig Lotta! Jag tänker också minsann amma tills mitt barn inte vill längre. Man ammar väl inte barnet från början för sin egen skull heller, utan för barnets skull! Amningen är ju inte bara ett sätt att få barnet mätt utan är den största trygghetskällan för ett barn som går igenom olika faser och stadier av utveckling. I ett barns förvirrade tillstånd tycker jag att det mitt ansvar som mamma att ge det trygghet. Är amningen det bästa sättet för mitt barn så ammar jag tills det inte har det behov.. De som ser amningen som nåt incestliknande borde se efter nån typ av hjälp. För de verkar ha en rätt störd bild av sexuallitet. Punkt!

Mia sa...

Intressant läsning! Jag är alltid lika fascinerad över att andra människor ska lägga sig i vad man gör i sin föräldraroll och uppfostran. Och dessutom tycka att just deras åsikt är den enda rätta och sanna.

Varför fortsätter kvinnan då att producera bröstmjölk om det nu skulle vara så förbannat "sjukt"? En kvinna slutar i regel att producera bröstmjölk när kvinnan/barnet bestämmer sig för att ta bort amningen helt och hållet, när den tiden är inne är väl upp till varje enskild mamma/barn!

Det bästa rådet jag hört när det gäller att bli föräldrar är att strunta i vad alla andra tycker och faktiskt göra det som känns rätt för ditt/dina barn!

Lycka till med fortsatt nattamning! :)

EmReAl sa...

Jag vet inte hur gammal W är men det känns väl som det kvittar om du nattammar eller inte?
Det är väl upp till var och en?

Min K är åtta månader och vi har inte mycket amning men det blir lite morgon och kväll. Inte så mycket för käket i sig utan mest för sakens skull. Och för att jag är förbannat lat när han vaknar på nätterna. Det finns inget som får honom att somna om så fort som en tutte i mungipan.

Jag har haft så många runt mig som inte kunnat eller velat amma och jag själv har "kämpat som ett djur" för att det ska funka. Jag tycker det är bra av många anledningar och tycker inte att man ska ge upp det alltför lättvindigt.

curiousheathen sa...

Du är klok som vanligt, och jag imponeras av din förmåga att diskutera lugnt och moget trots att övriga kombattanter tappar både huvud och koncept!

lotta sa...

Anna, utan att veta alltför mycket så tror jag att vi är ganska lika i vårt föräldraskapet. Lyssnar till barnet, läser in och influeras av AP. Jag håller helt med dig i det du skriver.


Mia visst är det roligt med debatter, amningsdebatten är nog en av de mest infekterade inom föräldradiskussionerna. Människor tenderar att tycka så himla mycket och glömma bort att alla lösningar inte passar in på alla individer, att man inte köper en färdig mall som man skall passa in i. Att strunt i vad som sägs är ett bra ord sätt att tänka, men tyvärr fungerar det inte för alla. För att kunna ”strunta i” vad någon annan tycker eller säger så krävs det att du är ganska så säker i din egen föräldraroll – och det är långt ifrån alla som är det.. och det sätter spår och påverkar samhällsklimatet. Jag tror att det är SJUKT viktigt att man diskuterar sina ståndpunkter och gör allt i sin makt för att få till et ttillåtande kliamt i det samhälle man befinner sig i.

lotta sa...

EmReAl, hur menar du nu? Var och en får givetvis göra vad hen vill på sin kammare, men just i detta fallet så uttryckte trådstartaren en önskan om att komma med råd, synpunkter och tips. Vad spelar det Ws ålder för roll i det hela? Det är väl totalt oväsentligt hur gammal han är..? Jag känner delvis som du, har jag nu fått amningen, om i första hand är för Ws skull, att funka så finns det ingen anledning att för min skull avbryta när det inte finns några problem. Det sista blev lite rörigt, men kanske hängde du med?

lotta sa...

curioushethen, du skulle sett resten av diskussionen. det är så mycket skräp att jag blir mörkrädd. tack :)

Mia sa...

Lotta: Du har helt rätt i det du säger! Ska man klara av att helt och hållet strunta i andras tycke behöver man vara hundraprocent säker i sin föräldraroll. Och det är nog ingen, åtminstone inte i alla situationer. Men iblnad tror jag det är nyttigt att "stänga" av när det blir för mycket pekpinnar.

Det som retar mig mest är att folk generaliserar så himla mycket när det gäller föräldrarollen. Du slog verkligen huvudet på spiken när du skrev att man inte köper en färdig mall. Håller fullständingt med dig!

Och tack för en trevlig blogg, gillar den skarpt även om jag inte känner dig! :)

lotta sa...

Fan vad glad jag blir Mia! Tack!

EmReAl sa...

Jag undrade mest hans ålder delvis av nyfikenhet men också efter diskussionerna om Stina Ekblad.

Jag förstår inte varför folk ska komma med "goda råd" om hur andra ska leva sitt liv helt oombett - har man inte nog av sina egna bekymmer uan måste lägga sig i andras också?

Jag lär fortsätta amma så länge jag tycker det känns okej... så får folk säga vad de vill. Det är jag och min unge som avgör när det är dags eller inte dags att sluta, inte någon annan.